Dubbel V

Jag nekar inte till att jag trivs med mitt jobb, för det gör jag, varje natt. Jag har skitkul med mina verkligen helt galna arbetskamarater och det går inte en rast utan att jag skrattar tills jag knappt får luft mer. Jag trivs verkligen skitbra, och det är jag oerhört tacksam över eftersom att jag aldrig trivts på ett jobb förut. MEN, som sagt var väl kanske ett "men" väntat efter denna inledningen och här kommer det. - Jag lever genom en dödsrisk varje natt och allt tack vare den där jävla kvarnen! Den maskinen kommer verkligen döda mig snart. Om inte inatt så säkerligen om två veckor.
Denna veckan har redan hunnit leda mig in på dödsspåret då jag inte bara trillat ner från kvarnen, vilket ligger på ungefär nästan två meters höjd, utan även så har jag trillat ner med halva kroppen i den! Tack till något där uppe eftersom att jag lyckades överleva både helskinnad och med ett hjärta som fortfatrande slår.
MEN, som i "men" återigen, så vill jag tillägga att LINN, världens bästa LINN har kommit hem från sitt afrika!
Den lilla halvnegern med dreads och söndriga kläder har återvänt och jag tror faktiskt inte att jag med ord kan beskriva hur glad jag är över att ha henne här igen.
Världens bästa LINN, det kan ju inte bli bättre.
"Min väska försvann i England och jag fick betala böter för att jag tagit med mig för många cigg. JAG blir så trött".
Jag och Ditte var både överrens om att det var alldeles för länge sen man hörde Linns röst och uttryck i form av "jag blir så trött". Ingen kan säga det som Linn kan, liksom.

Fan vad skönt att ha dig hemma, nu kan vi börja gå mot rött ihop.