Jaha

Fest och utång med underbara människor var verkligen vad jag behövde igår efter tre veckors slitande på scan.
Jag har på den senaste tiden känt mig fullkomligt insnöad och det har verkligen sugit musten ur både mig och mitt huvud, så av den anledningen blev gårdagen otroligt värdefull.

Så efter en mysig förfest hos Linn, galen utång på Lotus, (som jag verkligen fortfarande kommer kalla det trots det töntiga namnbytet), god pölse och efterfest, så somnade jag gott hemma hos kenyanen igen. Dock vaknade jag så tidigt som 6 igen då radion sattes igång på högsta volymen.
Jag vaknade av en ren chock kan jag säga och förstod verkligen inte vad som hade hänt eller varför jag sov ensam i Linns mammas säng. Olyckligtvis förstod jag inte heller hur man stängde av radion eller de två golvhögtalarna som radion var kopplad till och tvingades därför ligga och låta tiden gå tillsammans med sveriges lugna favoriter, som för övrigt suger röv.

Man kan väl säga att jag var uppe i god tid imorse eftersom att jag inte kunde somna om och är fortfarande vaken så jag har hunnit med att tänka hela morgonen.
Jag har verkligen tänkt mer än jag tänkt på så overkligt länge och även om jag vill säga så otroligt mycket just nu så finns där för mycket som håller mig tillbaka.
Jag har i varje fall hunnit inse vad som är värt att ta vara på och jag är trött på att jag inte kan sätta lite skinn på näsan och begära den uppskattning som jag faktiskt förtjänar.
Det finns mycket att säga om det,
men idag tänker jag inte säga något mer.


Kommentarer
Postat av: Ullis

go wanja go! ; )

2008-06-28 @ 19:20:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0