När jag föll och flög på samma gång .

Mitt ansträngda och dessutom förfärligt brända huvud är ikväll väldigt känsloladdat eftersom att jag alldeles nyss insåg hur ofantligt mycket jag saknar en person jag aldrig mött.

Det spökar i mitt sinne
jag hör små röster tala

Små röster skriker i mitt huvud,
jag vill döda dem, ibland.
Logik som är ologisk
drömmen
verkligheten
världen

jag saknar dig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0