As long as the music is loud enough..
..people might not notice that I'm stupid.
I det tillstånd jag vaknat upp i idag både med skavsår och minnesluckor går mina tankar nu till gårdagens aningen vilseledande mystik.
Jag blir tvungen att fundera lite kring hur pass överdoserad av alkohol jag blev igår eftersom att jag uppenbarligen gått runt med två vänsterskor.
Jag har alltså under något tillfälle av kvällen lyckats byta till mig Petras vänstra silversko men fortfarande behållt min egen. Min egen vänstersko som dessutom ser annorlunda ut och är helsvart.
Jag får verkligen inte ihop det.
Jag begriper inte hur jag utan att märka varken färgen eller formen kunnat stå på benen och dessutom röra mig på dansgolvet. Det är obegripligt.
Men sen å andra sidan så finns det inte mycket i mitt liv som gestaltar en normal livsstil om jag måste erkänna men nånstans tycker jag nog att gränsen måste ha blitt nådd nu.
Men bortsett från det dramatiska skodilemmat så blev kvällen en minnesvärd afton av charader, allsång, vattenfall med en tondöv Magda, en urartande Petra och en truckerkepstilldragande Olander.
Mys.
