Dubbel V

Det är bara att konstatera, mitt liv är inte menat åt mig.

Lite billiga fynd men mest onödiga kap fanns i tanken då vi for iväg mot Ullared så tidigt som 05.00 imorse.
Omänsklig tid att vakna till för sin girighets skull ansåg jag men eftersom att jag var den enda arbetslöse i gruppen så visade det sig att jag inte hade någon talan. 
SÅ ,efter mindre än tre timmars sömn vaknade jag upp i ett zombieliknande skick och gav mig ut för att möta Petra, Magda och Linz.  

Resan började dock bra.
Vi var verkligen as-taggade för vår roadtrip och med lite Chris brown i högtalarna och en Eniro-vägbeskrivning i handen ville man verkligen tro att allt skulle gå som planerat.

Dock började vår motgång redan i Hässleholm, som jag vill mena är en jävla håla med tanke på att det är näst intill omöjligt att ta sig därifrån.
Eniros vägbeskrvining var fullständigt värdelös eftersom att de skrivit ut skyltar som inte ens finns utsatta i verkligheten.
Det gjorde Linn dessutom klart för de jävla fanskapen då hon ringde upp dem och sa att "er vägbeskrivning är värdelös och kan suga".
Rätt gjort av henne vill jag verkligen tycka.
Stackars nybörjare dock.

Efter ca två timmar av samma väg ledande till kristianstad igen och åter igen så lyckades vi möta upp rätt spår.
Då var vi alla dock hungriga och kände därför att MC Donalds var det enda rätta.

Där bjöds det på fastklistrad toast, äcklig sylt, bitch-personal (vilket Magda konstaterade inför dem), min extremt vackert luddiga rosa bitch-mössa och i resultat av det ett antal förvirrande blickar.

Väl i ullared sedan gick det ganska snabbt att hitta rätt och efter ett antal rök-pauser och en värdelös måltid så var vi redo för att betala.
Redo som fan trodde väl jag men med min livslånga och dessutom av något slag, MEDFÖDDA otur, så ville inte mitt kort fungera!
Där stod jag, med en mils kö bakom om mig och fick kalla in extra personal till att undersöka problemet.
Alltså jag menar okej att jag kan bli beodrad att lämna stället men jag menar dom behöver ju inte krydda situationen så att jag tvingas skämmas mer än vad jag redan gjorde då mitt kort stoppat upp halva ullared.

Linn räddade dock min situation till slut och vi fick lämna stället med våra sexiga underkläder, banntelefoner och guldtejp.

SOM OM DAGEN INTE VORE NOG SÅ MYCKET EMOT MIG VILLE JAG TÄNKA NÄR VI LÄMNAT PARKERINGEN,
men definitvit inte nej,
för djävulen var fortfarande efter mig. 
 
Vi hade hunnit en bit på vägen, fortfarande as-taggade trots dagens motgångar och tänkte därför att lite äventyr på motervägen vore ännu en ogjord utmaning.
Så med takluckan öppen drog vi oss upp på taket och min tanke var självklart att "filma" händelsen.
Jag tog därför upp min mobil (observera att jag nyss fått den tillbaka efter en väldigt omtumlande och lång tid) 
och började sedan filma det verkligen helt sjuka eventet.

Det var svårt som fan och efter att vinden näst intill slitit ut kinderna på oss och flugor snartat mig på läppen så får min arm en fullständig snetändning och dras bakåt nästan urled vill jag mena,
och ur mitt inte längre så stadiga grepp far min mobil!!
I hopp om att den kanske möjligen skulle ha kunnat klara sig, ser jag i samma stund som tanken kom, en stor långtradare fara ut på motervägen, helt oväntat, och kör över den.

Livet måste verkligen skämta med mig.